När jag ändå pratar om introducerade pestdjur så kan jag fortsätta om de introducerade djur som gör stor skada på skogarna, djur som introducerats för mat, päls och jakt.
Större djur som vildsvin, hjortar, getter, zebra och älg (vid ett tillfälle) och mindre djur som possum, mink, råttor och kaniner. Ett flertal förvildade fåglar med som fasan, vaktlar, kalkon, påfågel, knölsvan mfl.

En del introducerade fåglar kan iof göra en del nytta där inhemska arter dött ut genom att sprida frön från orginalväxten bra långt som flera kilometer. Det är därför det är viktigt att de arter som är stora nog att kunna äta frön och bär som kererun finns i omgivningarna för att kunna få en naturlig spridning. se tidigare inlägg. Flera arter växter runt om jorden är utrotningshotade pga av att de saknar en lämplig värd som sprider deras frön.

Ett av de bästa exemplen är Dronten från Mauritius.

Dronten var den enda fågel som var stor nog att kunna äta frukterna av Tambalacoque (Sideroxylon grandiflorum) Sedan dronten dog ut 1681 fanns ingen som kunde sprida frukterna, och dels för att de behövde passera drontens matsmältningsystem för att kunna gro. I slutet av 1970-talet fanns bara 13 st gamla träd kvar. Tester med att tvångsmata kalkoner för att få fröna kunna gro visade sig fungera och den tekniken används än idag.

Alla världens skogar är unika och inte minst de som växer på Nya Zeeland. De Nya Zeelänska skogarna är hem åt många av de mest utrotningshotade växter och djuren i världen. Innan människorna satte sina första fotspår hade Nya Zeeland legat isolerat i 80 miljoner år. När Gondwana sprack upp seglade kontinenten Zealandia ensam ut i stilla havet från Australien och Antarktis och skapade sig sin egen lost world. Landet som tiden glömde.

Landet beboddes av uråldriga hundliknande krokodiler som kunde klättra i träd, gigantiska moafåglar, primitiva däggdjur och köttätande sniglar. Nattlevande papegojor utan flygförmåga och jätte geckos. Himmlen var fylld av skönsång av fåglar vars närmsta släktingar har glömts bort i tiden. Kokakon, Huian och Tieke är tre av dessa sk wattlebirds som överlevde till mäniskan satte sina första spår i landet. Skogar täckte 90 % av landet.

Idag...
Så finns bara 35 % skog kvar. 30 % av dessa 35 är numera reservat. Bara 5 % av dessa 35 är orörd urskog varav vissa allmänheten inte har tillträde till.
De mest fascinerande och unika arterna som moafåglarna, huian och många fler har dött ut. Många hänger fortfarande på en skör lina till att föras upp på listan över utdöda arter.

Skogsaverkning, nedbränning för farmland och introducerandet av nya rovdjur och betande djur samt ogräs har gett ofattbara och förskräckliga resultat.
Av de skogar som finns idag är nästan allt begränsat till skog i bergsområden, av de låglands skogar som fanns är nästan allt borta.

Största hotet är dock introducerade pestdjur.Råttor, possums, mink, getter, vildsvin och hjort är det huvudsakliga hotet mot skogens hälsa och den naturliga mångfalden. Eftersom Nya Zeeland utvecklades isolerat, saknar både floran och faunan skydd från de rovdjur som kom iland samtidigt med människorna.
Fåglar utan flygförmåga eller fågelungar och ägg är lätta byten. Inte ens om de häckar i träd är de säkra. De tävlar dessutom om föda som bär, blad, knoppar och insekter.

De betande djur som getter, hjor

tar och possums betar av de mer känsliga växterna i ekosystemet som rata ( se bild före och efter), fuchisa och mistel. De förstör skogens undervegetation, vilket hindrar en återväxt av frön och plantor under trädkronorna.

Eftersom de flesta av skogarna ligger i de mest otillgängliga bergstrakter är det viktigt med en pestkontroll. Flesta trakterna är för svårtillgängliga för att kunna ha en effektiv kontroll med fällor, betestationer med gift eller jakt och därför är det alternativet 1080. Det är effektivt och mest prisvärda alternativet för att hålla en pestkontroll över stora skogsområden.

1080 är ett viktigt verktyg för en överlevnad av en pesthotat skog och många arters överlevnad som exempel kokakon som antagligen hade varit utdöd om det inte vore för denna typ av pestkontroll.

1080 hittas naturligt i bla tebusken och den Nya zeelänska Puha och i många andra växt arter världen över.
Det bryts ner snabbt och ansamlas inte i naturen.
Efter en operation återhämtar sig skogen förvånandsvärt fort och fågelpopulationerna ökar snabbt, eftersom avbetning o

ch avsaknaden av rovdjur upphör. (Se bilder före och efter)

Tyvärr finns det en del motståndare inte minst bland jägare.
Paul Cutfield är dock inte en av dem.Han är hjortjägare och en av dem som för pestkontroll genom av jakt i Aorangi forest park. Paul säger att efter ett 1080 drop 2006 exploderade skogen i återväxt och fågellivet återvände i flockar. Detta visar hur effektivt denna typ av pestkontroll är.
Han har liten förståelse för de jägare som har "fobi" för användandet av 1080. De är oroade för gifter i naturen säger de, men allt det handlar om är "by-kill" av hjort ( kom inte på ngn bra översättning, kan ju inte säga bidöd heller, det är ju inte bin vi talar om-.)

Folk hittar på alla möjliga orsaker för att stoppa det, när det bara handlar om hjort. Även en del tamdjur som hudn har dött, men där handlar det om folk som har sina djur lösa ( vilket de inte ska ha) ( hjortbetat skog bild)
Han fortsätter med att hela anti-1080 argumentet är surrounded by ignorance, and it thrives on ignorance.
Visst har även en del inhemska fåglar stryk med, ( ett fåtal), men 6 månader efteråt så har du otroliga resultat med en återhämtande skog.

Dock finns det fler motståndare med och I Coromandel vill man stoppa det helt. Uttdrag från artiklen nedan:

Coromandel board votes to ban 1080

Wednesday Dec 2, 2009
The use of the controversial supertoxin 1080 may be banned in the Coromandel area, following a meeting of the Coromandel/Colville Community Board today. The board voted unanimously to ban the poison and put in place a policy of eradicating pests by hunting, trapping and the use of non-residual poisons only.
1080, used for killing possums and rats, has come under fire from environmental groups, who claim it kills native wildlife and may contaminate waterways. Upper Coromandel Landcare Association spokesperson Reihana Robinson says the decision, although non-binding, was "broadly reflective of public opinion."
"Coromandel wants an end to reckless poisoning that disrupts fragile ecosystems, taints public drinking water, slaughters hundreds of non-target species, kills pets, and threatens tourism jobs," Ms Robinson says.

The local decision will be referred to the full Thames Coromandel District Council.

Jag förstår verkligen inte hur det påverkar turismen. Det är snarare motsatsen. Turister vill se en frisk och grön skog. Inte en döende sådan utan fåglar. Har det ihjäl husdjur så får man se till att inte ha dem lösa i skogen och att det förgiftar dricksvattnet finns inga vetenskapliga belägg för. Snarare tvärtom, det bryts ner till naturliga tillståndsdelar i vattnet.
Ingen människa har nånsin förgiftats eller påverkats av 1080.
Det är tagiskt om detta går igenom...

Detta är det bästa alternativet vi har för att skydda våra unika skogar på Nya zeeland och utan detta skulle skogen förloras för alltid...

Help us look after our forests!

http://www.forestandbird.org.nz/home