söndag 11 juli 2010

Be Cass-o-wary ! En liten resa till Australien

I vad som skulle bli en avkopplande semester och med fågelskådning till norra Australien och med lite frånvaro från trädplanterande, stödutfodringar och tankar om utarmning av våran biologiska mångfald hemma, resulterade istället av ännu fler oroande tankebanor och timmar av funderande av problemen här istället.

Idag finns bara 0,5 % av Australiens regnskogar kvar. Sedan 1700 talet har 75 % av Australiens regnskogar skövlats för att ge plats åt stadsutveckling, industri, men främst åt jordbruk som sockerör och betesytor för får och kor. Dock är ett av de största hoten klimatförändringar för de skogar som finns kvar.

NSW och södra Queenslands regnskogar förekommer som en kedja av öar uppblandat av hög brandhärjande skog och jordbruk. Denna subtropiska regnskog är en av de största i världen och innehåller fler än 200 hotade växt och djurarter.
En av de mer kända och hotade arterna är Hjälmkasuaren (Casuarius casuarius). Dessa stora marklevande fåglar utan flygförmåga spelar en viktig del av skogens ekosystem som sprider av frön och kärnor över stora avstånd.
(Här håller jag upp ett kasuarplommon. Stor blå, giftig frukt, men bara ätlig för kasuaren.)

Idag finns det bara uppskattningsvis mellan 1200 till 1400 kasuarer kvar i nordöstra Queenslands blöta tropikskogar, omgivande skogsområden och träskmark. Listad som sårbar på IUCN röda lista, dock listad som utrotningshotad under The Federal and Queensland State legislation.
De flesta dödsfallen är trafikoffer som står för hälften av alla dödsfall. Ca 55 %. Lösa hundar står för ca 18 % som tillsammans med förvildade svin som tar kycklingar och ägg. Dessutom konkurrerar svinen med kasuarerna om föda. Mer än 230 arter av träd och buskar är beroende av kasuarer för sin överlevnad som den enda art som klarar att äta de stora fröna som ex av det primitiva trädet Ribbonwood, en av många primitiva träd i de blöta tropikerna. Dessutom är dom de enda som klarar att äta många frukter och bär som annars är giftiga för andra djur att äta. Dessutom ökar germinationen hos flera växtarters frön och kärnor med över 90 % om de får passera via en kasuars tarmkanal.



Förlorade habitat är dock den stora problemen.
I Mission beach området har kasuarerna förlorat över 42 % av deras habitat på bara 10 år och effekterna av cyklonen Larry i mars 2006 känns fortfarande.-
Då kasuaren är beroende av tät tropisk skog blir de isolerade i sina krympande öar av skog vartefter jordbruk och stadsutveckling breder ut sig över tidigare tropisk skog. Isolerande populationer kan inte sprida sig och risken för inavel ökar. Korridorer mellan skogsområden är livsnödvändiga om kasuarerna skall överleva.

Operation Big Bird

Operation big Bird är en av Australiens mest ambitiösa projket i nationens historia. Organisationen The australian rainforest foundation arbetar med den lokala regeringen och dess invånare för att skapa en 250 km lång grön korridor utmed den blöta delen av tropikskogen i Queensland. Från staden Cairns till den södra kust staden Carwell. Vad privatpersoner kan göra för att hjälpa är tex att adoptera en Kasuar för 1000 au Dollar. Då ingår det i uppköpning av privatmark till habitat, planteringsprojekt och support av ARFs Kasuar sjukhus. De kan lämna ett arvode i testamente, göra en donation, sponsra allt från en kvadratmeter till flera hektar eller tom köpa en del av skogen för att den ska lämnas orörd från 35 000 au dollar.

Ett annat stort projekt är...
The Rainforest Seed Project
Då klimathot blir ett mer och mer större hot mot världens tropikskogar som the wet tropics i Queensland så har The botanic Gardens Trust och Dr Kim Hamilton startat projektet The rainforest seed project. ett project som går ut på att lagra frön i en i en "fröbank". Detta är en väldigt viktig del att kunna bevara arter. En fröbank fungerar som en "back up" mot minskande av arter i sina naturliga habitat och fungerar som en resurs för forskning och restaurering.Alla arter klarar dock inte av den uttorkningsprocess som sker för att lagra frön och hundratals arter som är känsliga för uttorkning genomgår en speciell process för att lagras. I NSWs fröbank på Mount Annan testas ständigt nya tekniker för att kunna bevara och lagra frön. Deras målsättning är att kunna förstå hur frön germinerar och växer, identifiera hur att bevara regsnkogslevande arter bäst och samtidigt utöka den kunskap och bevarande av regnskogsområden globalt.

Våran resa infattade en hel del spännande saker, men en tyvärr väldigt kort visit till The Daintree discovery centre med sina upphöjda gångvägar bland trädens kronor och lianer. Världens äldsta orörda regnskog med sina 140 miljoner år bakom sig. Området är dessutom ett världskulturarv. Cairns stora mudflats när tidvattnet är lågt med slamkrypare och mangrove var en av de stora attraktionerna för mig.
Kurandas Butterfly sanctuary och labratorie där 4000 fjärilslarver varje dag tuggar sig igenom bladverk. 23 000 fjärilar kläcks här årligen och en 1500 fjärilar i en mängd arter flyger fridfullt omkring i vad jag tror måste vara världens finaste regnskog inomhus. Rekommenderas varmt.
Cairns botaniska trädgård och med sin tillhörande Gondwanan heritage garden. Det sistnämda visade sig vara lite av en besvikelse, men några intressanta inslag fanns dock, som australiensisk matai och flera intressanta arter av tropiska och regnskogsförekommande kottepalmer. Botaniska var fint och med sina tillhörande boardwalks runt regnskogsträsk och pandanus palmer. Här förklaras också värdet av världskulturarv.

Som privatperson kanske man inte kan göra allt och det är svårt att sakta ner en klimatförändring själv. Du kan göra en del för att hjälpa.
Du kan plantera fler träd, du kan hjälpa till i pågånde projekt som att ex adoptera en kasuar eller donera pengar till andra liknande projekt.
Jag och min partner har haft det stora privilegiet att få tillbringa tid i regnskogarna och dess omgivning i Queensland och haft flera närkontakter med vilda kasuarer, men vi har samtidigt sett hur förstörande krafter har utplånat de så tidigare orörda och forntida regnskogarna och dess invånare. Kan man verkligen uppskatta värde av något man inte har kvar?

För vem vet vad vi kommer sakna när de väl dör ut?

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar