tisdag 17 maj 2011

Something has survived...

Den australiska brushtail Possum (Trichosurus vulpecula) är en introducerad art, som nu betraktas som invasiv pest. Det är ingen kiwi som inte vet det. Uppskattingsvis finns det över 60 miljoner possums på nya zeeland, vilka tillsammans tuggar i sig ca 20 000 ton växtlighet per natt. Men inte bara växter utan även fåglar, ägg, ödlor och insekter. Läs mer om dem i tidigare inlägg, Natural Born Killers.

Miramar halvön ska vara possumfri sedan 2006. Dock är numera inte så fallet. Förra veckan hittades en död possum på Miramars norra spets och för en tid sedan hittades en i en fälla på halvöns södre del vid flygplatsen.
Frågan är nu. Finns det fler?
Jag har hittat avföring, som jag tyvärr inte sparade och sände vidare och en hel del sönderklösta trädstammar, speciellt Mahoe som klomärkena syns mycket tydliga på när de klättrar upp för stammarna.
Tillsammans med Wellington city council, tog jag på mig uppgiften att försöka etablera hur stor possumpopulationen kan vara. De räcker med en gravid hona för att hela problemet ska börja om igen.

Maupuia reserve delades in i 3 linjer. Sk beteslinjer där vaxkakor sätts ut med 10 meters mellanrum. Dessa kakor spikas upp på en trädstam ca 30 cm ovan markyta. tillsammans soikas också upp en liten självlysande plastetikett som lockar till sig possums nattetid.
Dessutom mjölas stammen in med vetemjöl och florsocker, ngt som är oemotståndligt för possums. Vaxkakan är inte giftig utan är tänkt mer som ett sätt att etablera hur stor possumpopulationen kan vara. Vet dock inte än hur man räknar ut det än. Varje kaka sitter ute i sju eller tre nätter beroende på lokalen. I det här fallet sju nätter.

Kakan undersöks senare efter bitmärken och därefter kan man börja arbeta och identifiera antalet individer.
Nu har det gått fyra nätter än så länge...


Under denna dagen då betet lades ut i Maupuia reserve överraskades jag av en bellbird/korimako. Två gånger såg jag den och tredje gången hörde jag dess sång. Kanske den första bellbird på miramar på över hundra år? Ovanligt mycket tui verkade röra sig i området med. Vilket dock är bra. Kanske fåglarna kommer tillbaka.
Har fällde min femte råtta häromdagen. Det är en bra början.

Tyvärr ingen kereru/woodpigeon ännu, inte sedan vi flyttade hit. Sist en kereru sågs officielt över miramar var 2006. Men tanke på att flera arter av träd som kereru lever av har planterats sista åren så är dte kanske inte helt omöjligt att arten kommer tillbaka. Om inte annat besöker halvön lite oftare.
Såg även en helsvart fantail, vilket är ganska ovanligt samt hörde en australisk rosella.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar