tisdag 17 maj 2011

Something has survived...

Den australiska brushtail Possum (Trichosurus vulpecula) är en introducerad art, som nu betraktas som invasiv pest. Det är ingen kiwi som inte vet det. Uppskattingsvis finns det över 60 miljoner possums på nya zeeland, vilka tillsammans tuggar i sig ca 20 000 ton växtlighet per natt. Men inte bara växter utan även fåglar, ägg, ödlor och insekter. Läs mer om dem i tidigare inlägg, Natural Born Killers.

Miramar halvön ska vara possumfri sedan 2006. Dock är numera inte så fallet. Förra veckan hittades en död possum på Miramars norra spets och för en tid sedan hittades en i en fälla på halvöns södre del vid flygplatsen.
Frågan är nu. Finns det fler?
Jag har hittat avföring, som jag tyvärr inte sparade och sände vidare och en hel del sönderklösta trädstammar, speciellt Mahoe som klomärkena syns mycket tydliga på när de klättrar upp för stammarna.
Tillsammans med Wellington city council, tog jag på mig uppgiften att försöka etablera hur stor possumpopulationen kan vara. De räcker med en gravid hona för att hela problemet ska börja om igen.

Maupuia reserve delades in i 3 linjer. Sk beteslinjer där vaxkakor sätts ut med 10 meters mellanrum. Dessa kakor spikas upp på en trädstam ca 30 cm ovan markyta. tillsammans soikas också upp en liten självlysande plastetikett som lockar till sig possums nattetid.
Dessutom mjölas stammen in med vetemjöl och florsocker, ngt som är oemotståndligt för possums. Vaxkakan är inte giftig utan är tänkt mer som ett sätt att etablera hur stor possumpopulationen kan vara. Vet dock inte än hur man räknar ut det än. Varje kaka sitter ute i sju eller tre nätter beroende på lokalen. I det här fallet sju nätter.

Kakan undersöks senare efter bitmärken och därefter kan man börja arbeta och identifiera antalet individer.
Nu har det gått fyra nätter än så länge...


Under denna dagen då betet lades ut i Maupuia reserve överraskades jag av en bellbird/korimako. Två gånger såg jag den och tredje gången hörde jag dess sång. Kanske den första bellbird på miramar på över hundra år? Ovanligt mycket tui verkade röra sig i området med. Vilket dock är bra. Kanske fåglarna kommer tillbaka.
Har fällde min femte råtta häromdagen. Det är en bra början.

Tyvärr ingen kereru/woodpigeon ännu, inte sedan vi flyttade hit. Sist en kereru sågs officielt över miramar var 2006. Men tanke på att flera arter av träd som kereru lever av har planterats sista åren så är dte kanske inte helt omöjligt att arten kommer tillbaka. Om inte annat besöker halvön lite oftare.
Såg även en helsvart fantail, vilket är ganska ovanligt samt hörde en australisk rosella.

onsdag 4 maj 2011

Funderingar och planer. Te Motu Kairangi- Miramar ecological restoration.

Lite i planerings stadiet för en möjlig Community group baserat på halvön.
Te Motu Kairangi- Miramar ecological restoration.
Har kommit fram till en lista för vad som rekommenderas att planteras var på halvön, beroende på sin ekologiska region. Halvön är indelad i tre delar. Rocky costal forest, duneland och wetland.

Kartan jag skissat höger visar hur halvön är indelad med ljus grön som forest, mörkare grön wetland och resterande gult som Duneland. Blått är tidigare drönarade sjöar och kanske inte enkla att återskapa mitt i ett bostadsområde. Flera dammar vore dock ngt på tomter där möjligheten finns.
Med hjälp av detta kan folk enklare veta vad de ska plantera för att kunna återställa sin trädgård till ett tidigare skick. Dock självklart så det är fint för ögonen.
För Miramar Flats dvs Duneland och wetland
Trees
Big (b) = >15m Medium (m) = 10-15m Small (s) = <10m
Akeake (s), (gröna, inte lila formen), akiraho (s), cabbage tree (m), kanuka (b), kohekohe (b) (needs shelter), lancewood (m), mahoe (m), manuka (m), mapou (s), whau (s, frost tender).
Shrubs
Coastal tree daisy, sand coprosma, Coprosma rhamnoides, koromiko, salt-marsh ribbonwood, Pimelea prostrata, poroporo (Solanum aviculare and Solanum laciniatum).
Climbers (c) & Scramblers (s)
NZ spinach (s), small white clematis (c), leafless clematis (s), leafless lawyer (s), pohuehue (s), shore convolvulus (s), white rata (c), NZ ice plant (s).
Ferns
NZ maidenhair, shaking brake, shield fern, shining spleenwort, sweet brake.
Grasses (g), Sedges (s) & Rushes (r)
Pingao (s), jointed wire rush (r), Carex secta (s), Carex virgata (s) sand sedge (s), silvery sand grass (g), spring- and summer- flowering toetoe.
Other plants
Swamp flax, creeping pratia, NZ iris (Libertia peregrinans), NZ ice plant.
Wetland
Trees
Cabbage tree (m), fivefinger (m), inanga (s), kaikomako (s), kohuhu (m), lowland ribbonwood (b), manuka (m), nikau palm (m), pukatea (b), seven-finger (s), swamp maire (b), tree fuchsia (m), wineberry (s).(Kahikatea, miro. -arvsträd)
Shrubs
Karamu, bush snowberry, twiggy tree daisy, marsh ribbonwood, rangiora, small-leaved mahoe, swamp coprosma.
Ferns, including tree ferns (tf)
Black tree fern, gully fern, soft tree fern, kiokio, Prince of Wales’ feather, single crepe fern, swamp kiokio, wheki ponga (tf), tangle fern.
Grasses (g), sedges (s), rushes (r) and other plants (o)
Astelia fragrans (o), Machaerina sinclairii (s), Carex secta (s), Carex virgata (s), bog rush (s), cutty grass (s), giant umbrella sedge (s), Juncus pallidus (r), Glen Murray tussock (s), three- square sedge (s), jointed wire rush (r), knobby clubrush (s), lake clubrush (s), raupo (o), red tussock (g), sea rush (r), summer-flowering toetoe (g), swamp flax (o), Anaphalioides trinervis (o).

Miramar heights & Maupuia: For rocky costal forest zone.
Trees
Big (b) = >15m Medium (m) 10-15m Small (s) = <10m
Akeake (s) (gröna, inte lila formen), akiraho (s), broadleaf (m) (Griselinia littoralis and Griselinia lucida), cabbage tree (m), Rewarewa (b), kohekohe (b),, ngaio (m), putaputaweta (s), taupata (s), tree hebe (s), wharangi (s). nikau palm (m), pukatea (b), seven-finger pate (s), swamp maire (b), tree fuchsia (m), wineberry (s). Notera: Ett number of species of kowhai are recommended for the Wellington region: Sophora chathamica, on the Miramar Peninsula,
Shrubs
Wellington endemics: Hebe elliptica var. crassifolia, Melicytus obovatus. Coprosma crassifolia, Coprosma propinqua, Coprosma rhamnoides, wild Irishman matagauri, niniao, coastal tree daisy, koromiko, sand coprosma, sand daphne, shrubby tororaro, thick-leaved mahoe.
Climbers (c) & Scramblers (s)
NZ ice-plant (s) small white clematis (c), leafless lawyer (s), pōhuehue (s), shore convolvulus (s), NZ spinach (s), Fuchsia perscandens (s/c), leafless clematis (s/c).
Ferns (f), Grasses (g), Sedges (s) & Rushes (r)
Necklace fern, sweet brake (f), shining spleenwort (f), hound’s tongue (f), jointed wire rush (r), spring-flowering toetoe (g), silver tussock (g), Ficinia nodosa (s).
Other Plants
Coastal flax, creeping pratia, renga lily, sand bidibid, speargrass, sea spurge, shore groundsel, Linum monogynum.

Nu måste jag bara göra all text på engelska med så folket här fattar.
Dagens Motto: Plant as nature intended

Hade på lite eftermiddagen tid över att plantera ut 6 st Makomako/Wineberry Aristotelia serrata i närliggande Maupuia Reserve.
Satte de 3 och 3 på två olika, men ganska nära ställen för bästa kontakt och spridning. Har fått Kommunens planer över den plantering som de håller i den 13 juli och där jag kommer få vara delaktig i. 3 olika lokaler i Maupuia reserve varav en är "dammen" där det kommer planteras 50 carex secta, 30 C, virgata och 20 Juncus pallidus. Jag ska se om jag kan klämma in några Kahikatea Dacrycarpus dacrydioides. En mycket lämplig plats för sådna. Då det är skyddat, soligt, och blött.
Har förövrigt ett par kohekohe, nikau och trädfuschior som ska sättas ut med. Senare i maj? kommer planteringar att ske med Miramar track project vars plantering jag nu ska se över för att saker ska planteras och överleva på bästa möjliga sätt. Tidigare års planteringar har antingen mer eller mindre dött eller stått stilla i tillväxt eftersom de har planterats felaktigt.


Funderade just på om det inte är en så dum ide att faktiskt bygga pingvinholkar i betong utmed klippiga kuster utan täckande vegetation? Utmed karaka bay tex finns det få gömseln, men detso fler pingviner. Flera stycken som faktiskt korsar vägarna efter solnedgång och före soluppgång. Några betongholkar finns redan som ngt tillverkat, dock så pass att man inte kan kontrollera dessa hurvida de används vid häckning eller inte. Vore en holk med ett " fönster" ngt? En sten framför och kanske en plexiglaskiva bakom?
Kan man färga betong så de får samma färgsättning som den naturliga bergarten runt omkring?
Det skulle defintivt öka möjliga häckningsplatser då, träholkar behöver en flat yta och överhängande vegetation.
Man skulle då kunna bygga flera holkar direkt på den omgivande klippan.
Pingviner återvänder gärna tilll den plats där de en gång föddes. Nu finns det inte många ytor kvar för häckning vilket kommer leda till flera "pingvinkrossningar!( Svengelska med två betydelser)