söndag 14 mars 2010

Gruvdrift - Ett sår som aldrig läker...



Som ett äpple, så ruttnar hela systemet innefrån. Att godkänna gruvdrift i nationalparker, orörd urskog och i fall där människors och djurs liv är i fara är illa och för mig helt oförståeligt.
Men det är väl så det går till. Man bara kör över allt och är underlaget halt, ja då sandar man, så går det lättare. Dvs man tystar ner folk genom pengar och mutor. Lovar att man ska återställa skogen till sitt ursprungliga skikt. Ngt som kommer visa sig vara omöjligt att göra. Prat om kirurgiska ingrepp på naturen är bara rent skitsnack .
Sammanlagt är över 7000 hektar hotat. Det är dvs 7 x 7 mil yta som kommer att skövlas på urskog och berg som ska pulveriseras.

Kirurgisk och gruvdrift är två ord som passar lika bra som ärlig och politiker.
Studier av satellitbilder och miljöaspekter över ett kirurgiskt gruvområde med utvinning av kol i USA tagna mellan 1984-2009 visar att även återplantering inte hjälper.
Det är uppskattat att det kommer ta drygt över 2000 år innan skogen återgår till ett normalt ekosystem. Inhemska lövträd som återplanteras i USA i gruvomården växer dåligt eller dör i mycket tidig ålder pga av dåliga jordar, vilket lämnar marken täckt av vidsträckt av gräs och icke inhemska arter av ogräs.
Det ger också stora effekter i vattendrag då gruvdriften exponerar olika salter av svavelväte som i sin tur leder till försurning av floder, bäckar och strömmar. Sediment lagras dessutom vilket missfärgar vattnet brunt eller svart och reducerar ljusförhållanden och syrehalten. Fisk och allt annat levande dör.
Guld som utvinns i mycket mindre skala har samma effekter, det gäller även silver. Guldgrävning leder till utsläpp av zink, koppar, kadmium, arsenik och cyanid som har fruktansvärds konsekvenser i flodsystem.
På vissa håll andvänds krossad limefrukt för att minimera halterna av gifter och sänka försurningen, medan på andra håll används dammar för att kontrollerna nivåerna. Säger sig självt att sätten att förhindra spridning inte går i närheten av vad man vill.
Kol är ju dessutom största boven i den globala uppvärmningen Det är bara hungern efter pengar som gäller. Så gruvdriften isig ger inte bara effketer på närliggande miljöer och djurliv utan hela planeten.
Efter sig lämnar sig sen området som ett ödsligt månlandskap av erosion och ärr. Djur som den stora köttätande snigeln powelliphanta dör ut. Denna snigelart upptäcktes 1994 finns endast bara på berget Mt Augustus som i detta nu krossas för att utvinna kol. Tusen sniglar har omlokaliserats, men med dåliga resultat och höga dödssiffror och för närvarande är resterande sniglar i ett slags fruset limbo i stora frysrum där två heltidsanställda på Department of Conservation sköter om dem.
Är detta slutet för Powelliphanta augustus?

Får gruvbolagen som de vill så kommer naturreservat som Paparoa national park - Kahurangi national park - Mt Aspiring national park - Raikura national park - Coromandel och Great Barrier island tillsammans med Abel Tasman, Fiordland och delar av Stewart Island att förstöras. Dessa platser är bland de mest pristina och orörda platser på Nya Zeeland som finns.

Flera hotade djuarter finns bara i dessa natur reservat och ingen annanstans. Speciellt hotade är de få inhemska grodarter som finns kvar, en grupp grodor som överlevt sedan Juratiden isolerade på Nya Zeeland. Kiwi och flera andra endemiska fåglar som kakan är akut hotade tillsammans med flera andra djur som köttätande sniglar.

Dessutom skadar det Nya Zeelands rykte som 100 % Pure Clean Green. Ett rykte som iof är ganska bullshit tanke på att flesta av husen inte har isolering och eldar kol till uppvärmning som bara går rakt ut istället för att värma frusna stackare som mig inomhus. Tittar man på vad inkomsterna ger så ger gruvdriften in bara 3 % av Nya zeelands hela inkomst. Natureservat ger up till 20 % i inkomst ifrån mest turister och turister vill se friska gröna skogar, inte månlandskap av döende natur.
Går detta igenom så kommer i slutänden istället kosta Nya Zeeland miljoner i förlorad inkomst.

Ett av regeringens och gruvfolkets försök med att övertyga folket är att de ska hamna på samma nivå i gruvdriftsbaserad inkomst som Australien. Ngt som är omöjligt då Australien har otroligt mycket större kvantiter av värdefull mineral än vad NZ ens kommer i närheten av.
Inte heller skapar det nya jobb. Jämför man med hur många som jobbar inom gruvdrfit 2008 jobbade 5800 personer inom gruvdrift mot 108 000 personer som jobbade inom turism och många fler inom sektorer där turism är en påverkande del och detta gäller även inom conservationdelen med. Inte heller skapar det jobb lokalt eftersom hög betalda och utbildade jobb sällan går till lokala befolkningar.

Risken med att gruvföretagen överger sina gruvor eller går i konkurs är också en hög riskfaktor och i fallet med tui gruvorna i Te Aroha, står nu skattebetalarna för kostnaden att städa upp reda ut skadorna, vilket hittills har kostat över 10 miljoner dollar.
Så att säga att gruvdriften boostar Nya Zeelands ekonomi är bara bullshit för vad vi gör är att förstöra det som egentligen inbringar pengar, om det nu är vad man vill ha.

Det är sorgligt att se att man inte har lärt sig ngt alls av 200 år av tidigare misstag och inte förrän det är försent kommer man förstå vad man gjort.-

måndag 1 mars 2010

Going Native...

Nu får det vara slut med fjantandet med petunior, pelargoner, tulpaner, rhododendron, buxbom och annat trams som kräver en massa tid och jobbig skötsel. Satsa på enkelt och naturligt istället och som faktiskt behövs i vår närhet. Är det ngt jag lärt mig som trädgårdsmästare så är det att folk vill ha lättskött trädgård.

Om du vill spela din del av bevara våran planet naturlig och grön så bör du plantera lokala arter av naturligt förekommande växter och träd. Det är inte bara enkelt och lättskött men du restaurerar ett stycke (Ibland hotad) natur med. Satsa på att använda lokalt, naturligt förekommande växter och träd (med vissa undantag). Detta ger även en chans för hotade växter och träd att återhämta sig. Lokala arter är självklart anpassade för sin levnadsmiljö och behöver inte tas hand om. De sköter sig själva och klarar sig på det regn som himlen ger och den näring som finns i jorden och allt annats som moder natur skänker dem.
Dessutom skapar man ju en bit natur som gått förlorad pga av mänsklig aktivitet ofta inne i en urban miljö.
Även bara små utrymmen av planteringar eller rabatter ut med hus och vägar funkar utmärkt, är ndvändiga och ger även en chans till en biologisk mångfald då fler insekter som fjärilar och humlor vilket lockar till sig flera fåglar som olika sångare och trastar och nektarätare.

Trenderna har dessutom på sista tiden varit mycket mer terrasser, trädäck, betong och plattor. Ngt som inte gynnar särskilt mycket djur och växtliv. Tomma stora ytor med få eller inga gömställen är sällan till ngn fördel. Bor man tyvärr så eller har balkong är alternativet krukor, vilket självklart är bättre än inget.
(Bara i London sista året har gröna ytor 22 gånger större än Hyde park asfalterats)

Det jag funderat på senaste tiden är bla hur man ska kunna återskapa naturlig inhemsk natur mitt i en urban miljöer. Jag vet att liknande projekt finns runt om i världen. Hängande trädgårdar från skyskrapor eller som att bygga en park uppe på New Yorks gamla monorail system.

Att inte vara för snål är ett av de viktigaste att tänka på, men vill man spara pengar välj då att plocka frön i din närhet, dvs ekosourceing.
Välj många olika sorters lokala förekommande växter.
Plocka inte heller bort döda blad och blommor under höst och vinter då de utgör föda och gömseln åt flera djurgrupper.
Låt det även finnas ett tjock gott lager jord och mull för ryggradslösa djur som i sin tur är föda för fåglar och ödlor.
Självklart kan det vara svårt att variera sig beroend på miljön, men krypande och taggiga buskar
ger ett mycket bra skydd för småfåglar. Sätt upp olika sorters holkar för både insekter, fladdermöss och fåglar.
Lämna ytor med högt gräs vilket utgör hem för många insekter som fåglar äter.
Ett fågelbad eller ännu bättre en dam är att föredra då många våtmarken runt om i världen dikas ut för att ge plats åt åkermark och bostäder och kan ge hem åt hotade grodor, paddor och salamandrar. Vilka är förövrigt suveräna på att äta skadeinsekter.





Vad som menas är att vad folk planterar och gör i sina trädgårdar och publika områden kan betyda mycket för djur och växters överlevnad och i slutändan även vårat eget välbefinnande.